De ville inte ens bli sedda tillsammans med mig

Jag heter Walter och jag kommer från en liten by nära Wetzlar. Det finns 1 000 invånare och alla känner alla.

I slutet av 80-talet fick jag höra talas om Scientology eftersom jag ville lösa alla mina problem. Jag blev känd som scientolog, var tvungen att lämna min post som politiker i kommunen, och från och med då undvek andra människor mig. Min skolkamrat var också politiker, och sedan dess ville han inte längre ha någon kontakt med mig och såg på mig med inget annat än förakt. Det var den slutliga konsekvensen av en vänskap som hade funnits sedan min ungdom. Och enbart för att jag var med i Scientology, eller är scientolog, tog det slut över en natt.

För bekanta och vänner var det inte bra att ses i närheten av mig eller offentligt i min närvaro. Enskilda samtal med dem var helt normala, men när flera personer stod tillsammans var det inte ”lämpligt” att ha en scientolog i sitt sällskap.

Det var ibland väldigt frustrerande eftersom jag var känd som företagare i byn. Det här är mitt företag som jag startade tillsammans med min far 1975 – med en kapacitet på 15 ton tvätt per dag. Jag hade omkring 80 anställda och hade varje år problemet att vi av oförklarliga skäl fick avbokningar av jobb som jag inte kunde förklara. Jag var tvungen att skaffa nya kunder om och om igen för att helt enkelt upprätthålla de anställdas arbetsvillkor. Det hände också att jag ville anställa en föreståndare. Och hon sade: ”Underbart att jag hittade ett nytt jobb. Jag kommer förbi vid den och den tiden.” I slutet av samtalen sade hon: ”Jag är ledsen. Jag kan inte komma. Jag pratade med min mamma”, som arbetar i stadsförvaltningen, och hon sade att jag var scientolog och hon lät henne inte jobba hos mig. Och att få veta det är väldigt bittert eftersom man är en ärlig person och vill arbeta hederligt. Och jag önskar inte någon den här erfarenheten.