DET MÄNSKLIGA PRISET
STUTTGART, TYSKLAND

De fick mig att känna att jag inte var ett normalt barn

Ruben gick i tredje klass när hans klasskamrater kom med ett besked som han inte kunde förstå: Han skulle behöva lämna skolan han älskade. Och att byta skola skulle inte sätta stopp för det som följde.

NAMN
RUBEN
YRKE
GRUNDSKOLEELEV
Hjärntvättningen av en nation: Tysklands akt om Scientology, av Peter Schulte

LÄS BOKEN.

I årtionden har få ämnen i Tyskland gett upphov till större kontroverser än Scientology.

Det blev föremål för utredningar. Debatterades i parlamentet. Bevakades av underrättelsemyndigheter. Det blev föremål för varningar från myndigheter, domstolsprocesser och otaliga rubriker.

Men bakom allt detta fanns en annan dokumentation – statens egen.

”NI MÅSTE FÖRESTÄLLA ER, JAG VAR ETT BARN, MEN MILJÖN FICK MIG ATT KÄNNA ATT JAG INTE VAR ETT NORMALT BARN.”

– RUBEN

LÄS HELA
TRANSKRIPTIONEN

Jag heter Ruben och jag föddes i Starnberg och flyttade rätt tidigt som bebis till Stuttgart med mina föräldrar och växte upp där.

Jag gick i förskola på en privatskola här i Stuttgart och fortsatte sedan till grundskolan till och med tredje klass. Sedan kom ögonblicket – jag var i skolan en dag och mina klasskamrater berättade för mig att jag nu skulle behöva lämna skolan. Så jag gick hem till mina föräldrar och frågade dem vad det betydde. Och de förklarade för mig vad som hade hänt.

Ett så kallat sektfilter hade delats ut till alla föräldrar. Alla föräldrar på skolan var tvungna att skriva under att de varken var scientologer eller sympatiserade med Scientology. Och om man inte kunde skriva under det var barnen tvungna att lämna skolan. Det var helt obegripligt för mig. Först – jag tror att jag grät i timmar för jag tyckte att det var så orättvist. Och i slutändan kunde jag inte göra något åt det. Jag var tvungen att lämna skolan i slutet av det året.

Jag började sedan på en kommunal skola eftersom vi ville undvika ytterligare problem. Och även där blev jag faktiskt mycket vänligt bemött. Och några veckor senare kallades det till ett särskilt föräldramöte. Och det fanns mycket fientlighet, mycket rädsla bland föräldrarna, mycket oro för att deras barn skulle kunna komma i kontakt med mig och – ni måste föreställa er, jag var ett barn, men miljön fick mig att känna att jag inte var ett normalt barn. Det var ganska tufft, måste jag säga.

Senare, när jag gick på gymnasiet, hade vi etiklektion. Och en dag talade läraren om ämnet Scientology. Och hon började tala om Scientology och vad det är. Och det konstiga var att det för mig inte hade något att göra med vad jag vet om Scientology eller hur jag har upplevt det. Och samtidigt satt jag naturligtvis där och hade återigen den här intensiva känslan i magen att jag höll på att bli sjuk. Det är bara otroligt orättvist. Det har påverkat både mitt liv, min barndom, och livet för många, många andra människor. Och jag tycker inte att någon i den här världen ska behöva leva i rädsla på grund av sin religiösa tillhörighet.

TACK.

Bekräfta din e-postadress. Vi har skickat en länk till din inkorg.