122 rapporter. Inga brott.

1. Den oro från amerikansk sida som tas upp i er skrivelse, ”att amerikanska företag med anknytning till SO skulle kunna vara föremål för begränsningar i tillträdet till marknaden”, grundar sig sannolikt på kännedom om den enhetliga skyddsklausulen vid tilldelning av offentliga uppdrag för konsult- och utbildningstjänster som de tyska delstaternas ekonomiministerkonferens (WMK) den 1–2 mars 2001 i Mainz rekommenderade för allmän användning och som utarbetats under ert ministeriums ledning.

Tillämpningen av denna klausul ska medföra att uppdragstagaren förbinder sig att för fullgörandet av uppdraget endast använda sådana personer som inte tillämpar, lär ut eller på annat sätt sprider SO-grundaren L. Ron Hubbards teknologi. Det råder enighet om att uppdragsgivaren har rätt att förfara på detta sätt.

2. Beträffande er fråga om uppgifter och information om ”huruvida SO faktiskt är inblandad i kriminella förehavanden” får jag hänvisa till följande:

Mot bakgrund av de tyska delstaternas inrikesminister­konferens (IMK) beslut om bevakning av SO genom författningsskydds­myndigheternas (IMK:s sammanträde den 5–6 juni 1997) rekommenderade kommissionen ”Statsskydd”

vid sitt sammanträde den 23–24 sept. 1997 sina medlemmar att via statsskyddsenheterna och de delstatliga kriminalpolismyndigheterna (LKÄ) tillföra stats­skyddsavdelningen vid Tysklands federala kriminal­polismyndighet (BKA) de uppgifter om SO som framkom inom rapporteringsverksamheten. Inom ramen för den därefter inrättade ”särskilda rapporteringsverksamheten rörande brott begångna av Scientology-organisationen” rapporterades från september 1997 till augusti 1999 sammanlagt 122 ärenden till BKA, vilka – efter granskning ur såväl straffrättslig synpunkt som ur statsskyddssynpunkt – inte gav belägg för några brott begångna av medlemmar i SO som kunde klassificeras som statsskyddsbrott.

SO som sådan och dess strukturer har enligt BKA:s kännedom hittills inte varit föremål för polisiära utredningar.

Det fanns för övrigt så gott som inga hållpunkter för att SO eller ledande medlemmar i dess täckorganisationer och underjordiska organisationer själva var delaktiga i straffbara handlingar.

Inför kriminalpolisens arbetsgrupp (AG Kripo) den 1–2 mars 2000 föreslog BKA att den ovannämnda särskilda rapporteringsverksamheten skulle upphöra, eftersom de upplysningar som framkommit genom den inte hade lett till att ett straffbart beteende från SO:s sida kunnat konstateras. Rapporterade brott kunde på sin höjd hänföras till enskilda personer, men inte till organisationen som sådan. Detta förslag har hittills inte följts. Nästa rapport väntas under kommande år.

SO:s politiska avsikter och strävanden bevakas av Förbundskontoret för författningsskydd (BfV) och av författningsskydds­myndigheterna i delstaterna. Uppgifter i detta avseende redovisas i rapporterna från författningsskydds­myndigheterna. De har dock ingen betydelse i samband med de frågor som ni tagit upp.