De försökte slita isär vår familj

Jag heter Gudrun. Jag växte upp i en familj – min mamma var hemmafru och tog hand om oss barn. Min pappa var postanställd.

Jag arbetade som lärare i nästan 40 år i offentlig tjänst. Som en del av detta arbete skulle jag undervisa på en idrottsinternatskola, där jag under sju år var ansvarig för social och pedagogisk tillsyn. Med det stöttade jag också min man, eftersom han var tränare för dessa barn och ungdomar. En dag kom min man hem. Jag sade: ”Varför är du redan här? Varför är du här så tidigt?” Han sade: ”Jag är här för gott nu.” Jag blev förvånad och sade: ”Varför? Skojar du?” ”Nej, de kastade precis ut mig.” ”Varför kastade de ut dig?” ”Ja, någon berättade för dem att jag var med i Scientology och att det skulle vara oacceptabelt, och att jag nu antingen kan lämna in min nyckel och gå, eller skriva under på att jag inte längre har något att göra med Scientology. Så jag lämnade min nyckel och gick därifrån.” Föräldrarna till dessa internatelever fick också veta att jag inte längre fick ha tillsyn över dem. Från en dag till nästa fanns det ingen kvar som kunde ta hand om barnen. Och jag trodde verkligen att det var en mardröm.

Under den här tiden, utöver allt annat, hotade mina föräldrar – eller föräldrarna till oss båda – oss med att få barnen omhändertagna av ungdomsvårdsmyndigheten eftersom vi påstods vara farliga föräldrar. Vad som också hände under de där nio månaderna var att jag fick ett samtal från min svåger: ”Jag ville bara låta dig veta att dina föräldrar planerar ett familjemöte för att diskutera hur de ska gå vidare med er, eller snarare, hur dina föräldrar ska gå vidare med er. De planerar att betala för avprogrammering från en före detta scientolog.” Jag frågade då min svåger vad det egentligen betyder, ”avprogrammering”. Han sade: ”Ja, man blir bortförd av någon, föräldrar med barn tas till Schwarzwald, till en stuga. Och där görs saker med dig som upphäver hjärntvätten”, som vi påstås ha fått i Scientology. Jag hade aldrig kunnat tro att det var möjligt att hamna i en sådan situation som en helt normal person som går till jobbet, uppfostrar sina barn efter bästa förmåga, betalar sina skatter, helt enkelt lever ett lyckligt liv – och så händer det här bara för att man vill förbättra sig själv. Och det var obegripligt för mig att ett sådant slag kunde komma in i våra liv och plötsligt försöka förstöra allt för oss. Och då flyttade vi utomlands.